Margaret Thatcher var en riktigt bra politiker. En politiker som vågade stå upp mot socialism och istället reformera samhället och skapa välstånd. Många kritiserade henne för detta under hennes tid som premiärminister, men majoriteten såg till att behålla henne som premiärminister i många år. Det bör ju betyda att hon gjort något rätt.

Thatcher attackerade socialismen ofta och gjorde det bra. Hon satte fingret på många ömma punkter och krossade ofta sina debattmotståndare. Ett erkännande av detta är givetvis att New Labour accepterat de flesta av hennes reformer och gjort dessa till grunden för sin egen moderna politik.

En av de saker Thatcher identifierade var den skadliga avundsjukan i socialismen. Skillnaderna i inkomst är alltid viktigare för socialismen att bekämpa än att höja inkomst och standard för dem som har det sämst i samhället. Socialismen vill bekämpa rikedom, medan liberaler (och konservativa som delar en liberal ekonomisk syn) vill bekämpa fattigdomen.

Thatcher uttryckte det bra i underhuset; För socialismen är stora klyftor mellan hög och låg inkomst, med en hög levnadsstandard för dem med lägst inkomst, värre än små klyftor där de som har lägst inkomst har väldigt dålig levnadsstandard.

Denna enkla sanning är en grundläggande förklaring till varför jag och många med mig förkastar socialismen som ideologi.

Intressant?