Etikettarkiv: socialdemokratin

Bard och Söderqvist hittar SD:s kärnväljare

Alexander Bard och Jan Söderqvist från Liberati skriver idag på Newsmill om Folkhemsvurmen och de värden som en gång var traditionell, mainstream socialdemokrati och som idag är Sverigedemokratisk politik. Artikel när mycket läsvärd.

Det resonemang som presenteras är helt rätt. Sverigedemokraternas folkhemsnostalgi är precis det som lockar konservativa socialdemokrater till dem: de så kallade gråsossarna som längtar tillbaka till tiden när staten visste bäst, jobb fanns åt alla utan att man ens riktigt behövde söka dem och där avvikare som tattare och homofiler inte var en del av samhällsbilden. Den tvångssterilisering som skedde och som socialdemokraterna tog lång tid på sig att bli emot, är förmodligen en våt – om än hemlig – dröm hos många sverigedemokratiska väljare.

Socialdemokraterna kommer skrika högt om att de inte vill bli jämförda med ”extremhögern”, dvs partier som delar alla deras socialistiska ideal om folkhemmet men som inte intar samma åsiktsställningar beträffande mångfald. Det är dock en valid jämförelse. Sverigedemokraterna är i mångt och mycket socialdemokrati av 1940- eller 1950-talets modell. Det är också de nostalgiska (eller för att använda ett annat ord, konservativa) väljarna de har lättast att plocka. Socialdemokraterna måste ta tjuren vid hornen och erkänna att det är deras egna kärnväljare som, ofta genom att stiga upp från sofflocket, har gått över till SD. Det finns undantag, självklart, men gemensamt för dem är vurmen för och nostalgin kring folkhemmet.

Man kan tycka vad man vill om Alexander Bard, jag vet att många tycker att han är provocerande och oresonlig, till och med aggressiv i debatter. De kan mycket väl ha rätt. Jag är dock av den bestämda uppfattningen att Bard är en av de friskaste fläktarna i svensk politisk debatt på senare år.

Andra som bloggar om detta är Seved Monke, Tommy Rydfeldt, Mikael Olsson och Runo.

Intressant?
Annonser

Underskottsanalys lider av logiskt underskott

M-partistaten gör en analys av budgetunderskottet, som inträtt i år när det råder finanskris och underlaget för skatteintäkter sinar. Bakgrunden är Ekonomistyrningsverkets rapport som presenterades i dagarna. Tesen är att budgetunderskott uppträder som en naturlig följd av borgerligt styre. Analysen har dock, föga förvånande,  stora brister. Bland annat hänvisas till ett diagram över budgetunderskotten över ett antal år och som redovisar vilken majoritet som styrt landet.

Fortsätt läs


(S) blir det nya centerpartiet?

Bloggen Mona for president konstaterar att storstäderna blivit en huvudverk [sic] för socialdemokraterna. På landsbygden och i bruksorter går socialdemokraterna starkt men i storstäderna kollapsar man totalt. Att finanskrisen slagit hårdare på landsbygden är en förklaring, att storstadsbor är mer EU-positiva och insatta i EU-frågor är en annan som kan uttydas mellan raderna.

Att socialdemokraterna måste göra något för att återta sin ställning i storstäderna är klart. Tyvärr säger inte bloggen något mer om vad socialdemokraterna borde göra åt problemet. Det enda som sägs är att man kan prata klassklyftor och urholkad välfärd både på landsbygden och i städerna. Jag tror faktiskt inte att det är så enkelt. Den urholkade välfärden existerar nämligen inte och det vet storstadsborna. Klassklyftorna är inte heller relevanta på samma sätt som tidigare; Alexander Bard har i en av sina böcker konstaterat att de nya klasserna inte beror av inkomst eller arbete utan av hur bra man är på att nätverka och tillgodogöra sig information. Den nya ”överklassen” är tonårstjejer som har koll på varje dokusåpa, hänger i alla sociala forum, driver modebloggar och är ständigt uppkopplad via både nät och mobiltelefon. Underklasssen är enstöringar på landsbygden som tittar på det digitala marksända TV-utbudet som enda informationskanal.

Som jag ser det har socialdemokratin två val.

Det ena valet är att sluta med klasskampsretoriken och istället låta människor som lägger tid och energi på att utbilda sig faktiskt behålla en större del av det som de får i ökad inkomst när de väl är klara. Inkomstklyftorna kommer inte att utplånas på detta sätt givetvis, men det är det som är poängen. Istället får de lägga energin på att dra in folk i informationssamhället och utjämna informationsklyftan. Detta val kommer att öka socialdemokraternas väljarandel i storstäderna och innebär i praktiken en liberalare politik istället för en socialistisk. Denna inriktning kommer med nödvändighet också att omöjliggöra samarbeten med vänsterpartiet.

Det andra valet är att fortsätta samma retorik och politik som tidigare och därmed förlora storstäderna. Då kommer socialdemokraterna att bli ungefär lika stort som moderaterna, dvs ha ca 20-25 % av väljarstödet. Partiet kommer att gå hem på landsbygden och i avfolkningsbygder. Med andra ord övergår socialdemokraterna till att bli det nya landsbygdspartiet, förvisso något som kanske behövs när centern blir mer och mer liberalt och därmed ett klarare storstadsparti.

Socialismen i socialdemokraternas uttolkning har förlorat relevansen för storstadens människor och hur gärna socialdemokraterna än vill kommer den inte att återfå sin relevans förrän man har genomfört en total reform. Frågan är om viljan finns i partiet eller om vi i alliansen slutligen kommer att kunna ta över som det självklara alternativet för den moderna urbana människan och socialdemokratin äntligen reduceras till ett parti bland andra, ett parti bland jämlikar.

Intressant?

S-planen: Wanja ska bort

Av en händelse råkade en människa jag känner sitta intill Sven-Erik Österberg och Bosse Ringholm i publiken på en match samma kväll som LO hade sitt styrelsemöte om Wanja Lundby-Wedins framtid. Detta gjorde att personen i fråga råkade se ett par SMS som Österberg tog emot på sin mobil.

Det första SMS:et kom från Thomas Östros och var bara en slags rapport, att Wanja skulle sitta kvar, i alla fall tills vidare. Ringholm skrickade tydligen gott åt detta och utbrast ”Ja, vi får väl se hur länge det blir.”

SMS nummer två till Österberg var än mer intressant. Detta kom från en S-medarbetare och gick ut på att Wanja nu skulle sitta kvar, men att planen på sikt givetvis är att hon ska bort.

Innebörden av detta bör vara uppenbar för alla. Hur mycket LO än pratar om att partiet inte ska lägga sig i deras inre angelägenheter så kommer socialdemokratin alltid att försöka få bort obehagliga personer från LO-ledningen. Wanja Lundby-Wedin är vid det här laget en belastning inte bara för LO utan även partiet, något som blir allt tydligare i opinionsmätningarna. Allt är givetvis inte Lundy-Wedins fel, men socialdemokraterna har inte råd att behålla någon som man lika gärna kan använda som syndabock.

Uppenbarligen är Wanja Lundby-Wedins dagar som LO-ordförande räknade. Frågan är om det blir avgång på grund av familjeskäl eller erbjudande om ett annat uppdrag som för henne bort från LO-toppen och hur snabbt man vågar låta detta ske. Att hon kommer vara kvar fram till valet 2010 ser jag allt mer som en omöjlighet, speciellt efter att ha fått ta del av dessa SMS.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Grundlurade av Wanja?

Wanja Lundy-Wedin hävdar i diverse media att hon är grundlurad. Hon kan inte dra sig till minnes att hon någonsin godkänt bonusar och pensionsavtal för pensionsbolagens ledningar, speciellt inte på sådana belopp som det framkommit att det gäller.

Att Wanja Lundy-Wedin inte skulle ha känt till dessa ärenden är väldigt osannolikt. I så fall måste hon vara oförmögen att läsa handlingar innantill och dessutom sovit sig igenom möten där detta har dragits muntligen, även om man nu inte gått in på alla detaljer. Alternativt så har hon aldrig läst handlingarna och som sagt inte lyssnat på muntliga dragningar, vilket är att grovt missköta sitt förtroendeuppdrag som styrelseledamot. Oavsett vilket är det, som Jan Almgren uttryckt det, patetiskt.

Kritiken mot och missnöjet med Wanja växer i LO-sfären just nu. För egen del har jag svårt att se hur hon över huvud taget ska kunna sitta kvar efter denna förtroendekrasch. Andra har avgått i liknande situationer eller till och med efter mindre allvarliga förtroendekriser.

Framför allt är detta en förtroendekris som drabbar hela LO-kollektivet och socialdemokratin. Just nu kommer det mer eller mindre varje vecka nya exempel på socialdemokrater och fackpampar som predikar en massa socialdemokratisk moral som alla förväntas efterleva men som de själva inte ser någon anledning till att själva följa. Det absolut sämsta argumentet jag hört från LO-sidan är att alliansen tagit bort vissa restriktioner på pensionsavtal med mera som fanns tidigare. Om LO behöver ha lagreglerade maxtak för pensioner och bonusar för att kunna fatta vettiga beslut måste de ha allvarliga problem med självkontrollen eller förståelsen för styrelsearbetet. LO driver ju krav på regleringar, varför inte själva tillämpa dessa tak i sina styrelseförhandlingar? LO förhandlar ju fram kollektivavtal hela tiden, då borde de väl kunna förhandla om enskilda personers pensioner – eller klarar LO inte av att hantera något som inte rör gigantiska kollektiv?

Förtroendet för LO och socialdemokratin är allvarligt skadat för lång tid framåt i och med den senaste veckans karusell. Det enda sättet som man kan återfå sitt anseende måste vara genom att faktiskt börja leva precis som man lär. Kritiserar man andra för att köpa sina lägenheter när hyresrätter ombildas, då måste man själv vara beredd att avstå från detta. Kritiserar man bonusar måste man aktivt ta ställning mot dessa i de styrelser där man sitter. Och så vidare.

Frågan är ju nu om fackpampar och partitoppar inom den socialdemokratiska rörelsen är villiga att avstå sina guldkantade avtal och förmåner? Eller om socialdemokratin och LO slutligen måste medge att de egentligen håller med borgerligheten om rätten att sluta avtal utan statlig inblandning. Oavsett vilket beslutet blir är det välkommet.

Att fortsätta som idag är inte hållbart för en socialdemokrati i fritt fall i förtroendemätningarna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Sluta förbjuda alkoholen, främja friheten istället!

Den statliga alkohollagsutredningen presenterade sitt betänkande igår. En av förutsättningarna för utredningen var att den restriktiva politiken inte i någon större utsträckning skulle förändras. Utredningens förslag blir därmed att restauranger inte ska få servera alkohol efter 03.00 och att normaltiden ska vara 01.00. Dessutom vill man förbjuda alla former av gårdsförsäljning.

Reaktionerna på utredningen låter självklart inte vänta på sig.

Restaurangbranschen vill självklart inte se sådana förändringar och Mats Hulth skriver en till stora delar bra artikel på dagens Brännpunkt. På samma sida i tidningen vill ungdomens nykterhetsförbunds ordförande Robert Damberg gå ännu längre än alkohollagsutredningen och flytta folkölet till systembolaget. På SvD:s ledarsida tillåter sig Sanna Rayman att vara smått förundrad över att en borgerlig regering inte minskar på förmynderiet i samband med detta.

Jag har självklart en massa åsikter att slänga in i ringen också, hur skulle det annars se ut? Till att börja med kan vi ju konstatera att alkohollagsutredningen redan från början är ett feltänk, när man inte utreder förutsättningslöst hur en bra framtida alkohollagstiftning skulle se ut. Att bli förvånad nedlåter jag mig dock inte till. Om det är något framför allt kristdemokraterna, men också moderaterna i viss mån, har gemensamt med socialdemokratin så är det den överdrivna moralismen, något som kommer sig av värdekonservativa grundåsikter. Att tro att en borgerlig regering med en kristdemokratisk folkhälsominister skulle få för sig att genomföra liberala reformer är att bedra sig själv.

Mats Hulth företräder sundare åsikter, men även han pratar om en ”skyddslag” när han pratar om alkohollagstiftningen. Han har dock säkerligen sina skäl, framför allt att försöka visa på att även hans bransch vill ta ansvar för minskade skadeverkningar av alkohol. Han konstaterar dock framför allt, precis som Mattias Svensson på Neos blogg, att kristdemokraterna och alkoholutredningen öppnar för en ökning av svartklubbar. Människor slutar inte vilja dricka halva natten igenom bara för att KD säger att man ska sluta dricka senast 3.

Vad gäller UNF så håller jag absolut inte med om att folkölen måste bort från mataffärerna och istället bara säljas på Systembolaget. Tvärt om vill jag göra en total omstrukturering av svensk alkohollagstiftning och -politik. Istället för dagens moraliserande förmynderi, föreslår jag följande:

Avskaffa systembolaget. Till att börja med ska staten inte utöva någon verksamhet utanför myndighetsformen. Att därmed ha ett vinstdrivande bolag som dessutom har monopol på en viss vara är helt oförenligt med en fri marknad. Det är ren och skär socialism. Utöver det så är det inte rimligt att staten ska bestämma var och när människor får köpa alkohol på flaska, speciellt inte när man har släppt serveringen fri till krogarna. Ska man vara konsekvent måste man också dra in alla alkoholtillstånd från privata aktörer och bara servera alkohol på statliga krogar. Dessutom bör man snarast införa monopol på försäljning av tobak. Till slut kan vi ha bara statliga monopol på allt, så konsumenterna vet hur de ska bete sig och inte göra en massa jobbiga egna val hela tiden. Låter det inte bra?

Tillåt försäljning av vin och öl i mataffärer. Rimligtvis borde man kunna köpa måltidsdryck även av alkoholstyrka i samma affärer som man köper sina vanliga matvaror, eller i speciella vin- och ölbutiker för den delen.

Gör samma förändring av alkoholmonopolet som av apoteket. Butiker som blir så kallat licensierade ska kunna sälja alla former av alkoholhaltiga drycker, på samma sätt som apotek ska kunna sälja alla former av mediciner så länge man har utbildad personal och licens. Dessa butiker skulle kunna vara specialistbutiker eller skulle kunna kombineras med mataffärer.

Öka kontrollen och inför kännbara straff. Förändringarna i tillgänglighet måste självklart kombineras med något som redan idag borde vara en självklarthet, nämligen tätare och hårdare kontroller av att lagar och regler efterlevs. Dessutom ska det vara kännbara bötesstraff för alla butiker och även krogar som inte följer reglerna och alltså säljer alkohol till minderåriga eller krogar som överserverar. Böterna måste vara så pass högt satta att det inte ska gå att göra en vinst på systematiska regelbrott. Dessutom måste kontroller göras i mycket större utstäckning än tidigare och resurser måste avdelas till detta.

Inför samma ålder på alkoholintag oavsett inköpsställe. Det är orimligt att man inte kan köpa alkohol i butik förrän man fyllt 20 men kan dricka samma alkohol på krogen när man är 18. Dessutom kan man rösta i allmänna val när man är 18. Min orubbliga åsikt är att man inte kan anses mogen nog att fatta beslut om vem som ska styra landet man bor i, om man inte är mogen nog att fatta beslut om huruvida man ska dricka alkohol eller inte. Alltså ska myndighetsåldern och ”alkoholmyndighetsåldern” sättas till samma. Jag företräder personligen linjen att det ska vara 18 år men den viktiga principen är att det ska vara samma ålder.

Låt individen stå i centrum! Det största problemet är egentligen, här som i många andra fall av moraliserande och förmyndande lagstiftning, att man ser ett problem hos vissa individer och väljer att tvinga in alla i samma restriktiva lagstiftning. Alkoholintag är inte ett problem hos de allra flesta. Tyvärr orsakas det en hel del skador av de individer som faktiskt har problem med alkoholen. Lösningen är dock inte att försöka förbjuda alkohol för alla i så stor utsträcknig som möjligt. Lösningen är istället mer fokus på individer; låt de individer som har problem få hjälp att hantera alkoholen eller att avstå från den. Lägg resurser på att hjälpa de enskilda individerna istället för att inskränka alla individers frihet.

Det största problemet med den svenska lagstiftningsmodellen är att man kollektivt bestraffar alla individer med minskad frihet när några individer inte kan hantera saker. Det gäller såväl alkohol som sexköp och mycket annat därtill. Det viktigaste i svensk politik under 2000-talet är att bryta med detta synsätt och börja hitta lösningar för att ge individer frihet samtidigt som man hjälper eller bestraffar individer som inte kan föra sig i ett civiliserat samhälle. Kollektivet dog tillsammans med 1970-talet, nu är det dags att även våra lagstiftare inser detta.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Dubbelmoralen skördar nya framgångar

Sveriges främsta dubbelmoralparti skördar nya framgångar. Den här gången är det Jan Emanuel Johansson som står för insatsen. Han har via blocket försökt hyra ut sin övernattnings-tvåa i Stockholm för 10 000 kr i veckan. Hans kommentar till det hela?

”Rent krasst: Jag vet inte var det står att man inte ska försöka. Det var bara ett försök. Det gick ju inte.”

”Ett pinsamt försök till att hyra ut en lägenhet väldigt dyrt.”

”Det var därför jag skrev Janne Johansson, istället för Jan Emanuel på den där annonsen på blocket.”

Socialdemokraterna har haft klara problem, så länge jag kan minnas, att få sina folkvalda att spela efter samma regler som de anser ska gälla för andra. Just bostäder har varit extra problematiskt. När socialdemokraterna har kritiserat utförsäljningar och sagt att man måste protestera, gör partitoppar klipp på just utförsäljningar. Andra partimedlemmar har fått bostäder genom stiftelser på sätt som går emot stiftelsernas stadgar. Nu har vi Jan Emanuel som försöker ta ut ockerhyror.

Det intressanta är ju hans kommentarer, framför allt hans åsikt att man ska försöka. Det verkar vara symptomatiskt för socialdemokraternas policy; försök att komma undan med så mycket som möjligt och hoppas att ingen kommer på dig. Samtidigt kritiserar man andra människor som faktiskt både följer regler och dessutom lever som de lär, som följer sin övertygelse.

Jag förundras ständigt över att socialdemokraterna, trots detta ständiga dubbelmoraliserande, fortfarande inte genomskådats av sina väljare. De gör ständigt om samma misstag och visar samma förakt för regler och människor som inte tillhör de (s)-märkta, men ändå får de massor med röster av människor som skulle ha ropat efter lynchning om det hade varit någon från näringslivet eller borgerligheten som agerat på exakt samma sätt.

Det är dags att uppmärksamma socialdemokratins dubbelmoral och göra väljarna medvetna om vad det är för människor de lägger sina röster på. Oavsett om det sen leder till fler röster på alliansen eller en grundlig sanering av det socialdemokratiska arbetarpartiet, så skulle jag vara nöjd. Även om jag inte delar socialdemokratins åsikter så kan det bara vara positivt för Sverige om politiker faktiskt börjar stå upp för sina ideal och leva som de lär. Om vi ska kunna bli av med politikerföraktet är detta steg 1A.

Uppdatering: Jan Emanuel har även försökt att hyra ut sin villa i Visby för 35 000 kr i veckan. Det verkar inte finnas någon hejd på hans girighet, eller för den delen brist på verklighetsförankring. Efter detta kan Jan Emanuel inte sitta kvar som riksdagsledamot för socialdemokraterna, i alla fall inte om socialdemokraterna vill hävda någon slags trovärdighet i bostadspolitiken i framtiden.

Uppdatering 2: Jag får delvis medhåll i mina åsikter av Carina Moberg (S).

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,