Etikettarkiv: religionsfrihet

Diskriminering måste ha konsekvenser

Diskrimineringslagstiftningen måste gälla alla. Ingen ska kunna gömma sig bakom religion för att komma undan med diskriminering av exempelvis HBT-personer.

Varje år betalar Ungdomsstyrelsen ut bidrag till olika ungdomsförbund. Ett av kraven för att få bidrag är att förbundet inte diskriminerar någon människa. Trots det har ingen på Ungdomsstyrelsen kommit på idén att fråga exmpelvis religiösa ungdomsförbund om deras syn på homosexualitet. När Sveriges Radio nu ställt frågan har det rört upp ett mindre getingbo. Det visar sig nämligen att många av dessa förbund har en direkt och uttalad diskriminerande policy gentemot individer som inte är heterosexuella, något som alltså bryter mot reglerna för att tilldelas statliga bidrag.

Beskedet att Ungdomsstyrelsen nu ska granska om förbunden är berättigade till bidrag väcker indignation i vissa religiösa kretsar. Det anses vara för mycket begärt att kristna ska acceptera utlevd homosexualitet och att de därför ska vara undantagna från just det kravet om diskriminering. Så enkelt är det dock inte. Det är en sak att religionsfriheten ger troende rätt att i religionens namn göra uttalanden som skulle anses vara hets mot folkgrupp om de uttalats av någon annan, som i fallet med Åke Green. Det är en annan att kräva statsbidrag utan att följa de regler som sätts upp för dem.

Ungdomsstyrelsen har många krav på ungdomsförbund för att de ska få bidrag. Ett är att de ska ha tillräckligt många medlemmar. Kraven finns där för att det måste finnas gränser för vad staten ska finansiera. Det går inte för ett enskilt förbund att välja vilka krav de tänker följa. Det står kristna organisationer fritt att diskriminera homosexuella i religionens namn, men de kan inte förvänta sig statliga pengar om det sker. Lika lite kan en HBT-organisation förvänta sig bidrag om de utestänger kristna eller andra religiösa. När det däremot går så långt som till trakasserier och misshandel går det inte att gömma sig bakom religionen längre, då har det gått över gränsen för vad som är acceptabelt i ett samhälle. Då är det ett brott, oavsett motivet.

Statliga bidragspengar är inte en rättighet, det är en möjlighet. För att få den möjligheten måste man uppfylla de krav som ställs. Det gäller alla organisationer, oavsett om de är politiska, religiösa eller spelar rollspel. Varje organisation har det fria valet att inte uppfylla dessa krav, men då kan de inte heller förvänta sig bidrag. Religionsfriheten, yttrandefriheten och åsiktsfriheten är mänskliga rättigheter och skyddade i svensk grundlag. Rätten till statsbidrag har däremot inte letat sig in i definitionen av fundamentala rättigheter, trots långvarig socialdemokratisk maktdominans. Det är därför inget underligt att det i ett sekulärt samhälle finns vissa konsekvenser av att diskriminera, även när det sker i religionens namn.

Intressant?

Goda nyheter – och dåliga

Med jämna mellanrum undersöks svenskarnas attityder till invandring och till de människor som kommit från andra länder. Idag presenteras den senaste undersökningen och trenden som pågått i över 15 år fortsätter: svenskarna blir mer och mer positiva till invandring och till mångkulturalism. Samtidigt visar den senaste väljarbarometern att Sverigedemokraterna rasar och hamnar på 2,9 %. Givetvis hör nyheterna inte samman, men det ser nästan så ut.

Mångkulturalismen som invandringen de senaste åren har inneburit är positiv för samhällsutvecklingen i Sverige. Visst sker kulturkrockar ibland och det kan också vara svårt att skapa förståelse för andra kulturer, något som slår åt båda håll och alltså inte bara gäller de svenskfödda. Över lag har dock mångfalden inneburit vinster såväl kulturellt som ekonomiskt. Nya handelsvägar har öppnats och många driftiga människor från andra länder har dragit igång företag när de kommit hit. Med en bättre integrationspolitik och utökad arbetskraftstinvandring skulle vi kunna lyckas ännu bättre.

Den enda trend som fortsätter att oroa är den som gäller attityder till människors rätt att fritt utöva sin religion. Siffran har i princip inte förändrats sedan 1993 vilket betyder att fyra av tio svenskar stödjer idén. Det betyder också att sex av tio tycker att människor inte förtjänar religionsfrihet om de kommer från andra delar av världen. Det är sannolikt att den största delen av denna skepsis riktar sig mot muslimer, vilket är olyckligt. Idag har vi redan alltför stora klyftor mellan den så kallade västvärlden och den muslimska världen. För att överbrygga klyftan och skapa förståelse är det inte rätt väg att gå att försöka inskränka religionsfriheten, tvärtom är det lättare att förstå människor om man faktiskt lär känna dem och kan se deras kultur.

Kopplat till denna trend finns en som är inte bara oroande utan också märklig: Folkpartiet liberalernas sympatisörer har under de senaste åren blivit mindre positiva till att låta människor från andra länder fritt utöva sin religion. Hur man kan sympatisera med ett liberalt parti, som värnar religionsfrihet och individuell frihet högst av allt, och samtidigt vara emot religionsfrihet borde vara omöjligt. Tydligen håller inte partiets sympatisörer med, något som oroar. Ett parti vill förstås alltid vinna röster och tilltala sina kärnväljare. Ibland tar det sig underliga uttryck som går rakt emot partiets grundläggande ideologi. Troligen kommer Folkpartiet liberalerna aldrig att överge idealet att människors rätt till religionsfrihet, men det finns tyvärr aldrig någon garanti. Om partiet börjar falla i opinionen är det alltför lätt att ta upp populistiska frågor som hittas bland de egna väljarna. De språkkrav som introducerades som ett sätt att öka integrationen kan lätt förbytas i nya förslag som snarast tilltalar de mindre uttalat främlingsfientliga bland sverigedemokraternas väljare.

Kanske är det dock inte Folkpartiets sympatisörer som är den största källan till oro. Bland riksdagspartierna är det centerns väljare som är mest skeptiska till religionsfriheten och moderaternas som är mest skeptiska till invandring. Det är logiskt, eftersom stödet för invandring och för religionsfrihet är störst i städerna, framför allt storstäderna, och bland yngre. Med centerns väljare främst på landsbygden och många äldre som stödjer moderaterna, är det en naturlig följd. Genom att många unga flytt folkpartiet för att istället ge sitt stöd till miljöpartiet kan en del av attitydförändringen där också förklaras. Oavsett förklaringarna är det dock av yttersta vikt att partierna inte viker sig för opinionen utan fortsätter att försvara den mänskliga rättigheten som religionsfrihet innebär.

Intressant?

Nu finns denna artikel att läsa även på Second Opinion.


Diktaturerna och Belgien

Inte ens en regeringskris räckte för att stoppa det belgiska parlamentet att på alla offentliga platser förbjuda klädesplagg som förhindrar identifiering. Igår fattades beslutet i parlamentet med två nedlagda röster och inte en enda röst mot. Att förbudet i första hand är riktat mot heltäckande slöjor är ingen egentlig hemlighet, även om man från belgiskt håll inte varit lika tydliga som franska politiker.

Kritiken mot förbudet började dyka upp redan innan beslutet var fattat och har fortsatt med ökad styrka efter omröstningen. Judith Sunderland från Human Rights Watch (HRW) kommenterade det med att ”det här leder till en situation där alla förlorar, det är ett övergrepp mot dem som själva väljer att bära sjal och det gör ingenting för att hjälpa dem som tvingas bära den.” Amnestys John Dalhuisen kallade förbudet ”ett brott mot yttrandefriheten och religionsfriheten för de kvinnor som brukar bära burka eller nikab.”

Förbudet innebär att Belgien förenar sig med länder som Iran och Saudiarabien, länder som har lagar om vilka kläder deras medborgare tillåts bära. Det är ironiskt att förbudet förenar dem med just diktaturer som tydligt förespråkar muslimska värderingar, med tanke på att det är muslimer som är måltavlor för förbudet.

Förbudet är förkastligt och bryter mot flera grundläggande rättigheter, precis som HRW och Amnesty påpekar. Det gör också att slaget ännu inte är förlorat. Det belgiska överhuset har ännu inte sagt sitt och dessutom kan förbudet komma att överklagas till Europadomstolen på sikt. Det är goda nyheter för alla som tror att frihet och demokrati, inte förbud, är det som vinner över förtryck.

Sebastian Bjernegård har sammanställt svar till många som förespråkar förbudet. Läs det gärna.

Intressant?

Ansiktsburqa?

Ibland kopplar hjärnan ihop saker på underliga sätt. Den absurda debatten om att förbjuda vissa religiösa plagg fick mig osökt att tänka på ett gammalt internet-meme: ansiktsburk. Argumenten från franskt och belgiskt håll är dessutom ungefär lika begripliga och logiska som orden i den svenska pseudo-text som den turkiska låten fått.

Varsågod, ett gott stycke klassisk internethumor för att lätta upp den tunga politiska stämningen här på bloggen.


Europamästerskapen i intolerans fortsätter

Frankrike har deltagit länge. Belgien är en nykomling som snabbt visat potential. Andra deltagare är Schweiz, Österrike, Danmark och Nederländerna. Det handlar givetvis om den absurda tävlingen att på olika sätt, helst utan att framstå som intolerant, förbjuda burqa, niqab och andra plagg som täcker ansiktet. Reglerna är enkla: förbjud olika former av slöja på flest möjliga platser utan att hamna inför Europadomstolen för brott mot den mänskliga rättigheten religionsfrihet.

Att delta i tävlingen är inte lätt och domarna är stenhårda. När Åke Green kallade homosexualitet för en cancersvulst på samhällskroppen gick han fri, eftersom Högsta domstolen konstaterade att uttalandet föll inom ramen för religionsfriheten enligt Europakonventionen. Att lyckas förbjuda något så oförargligt som ett religiöst plagg är därmed inte lätt och de deltagande länderna måste beundras för sin envishet och sin ovilja att acceptera verklighetens restriktioner. För att kringgå detta har Belgien valt en för tävlingen ny teknik. Deras förslag är att förbjuda alla plagg som förhindrar identifiering. En halloweenmask blir lika förbjuden som en niqab. Återstår att se de europeiska domarnas utlåtande, speciellt då de franska domarna redan tidigare varit tveksamma till liknande förbud.

Det verkar inte föresväva deltagarna i tävlingen att religionsfriheten ska gälla också religioner som inte har med kristendomen att göra. Istället låter de rädsla och populism avgöra deras ställningstaganden. Tyvärr är det inget som förändras i en handvändning. Så länge intoleransen och rädslan för det annorlunda är stark i Europa kommer tävlingen att fortsätta. Ljusningen är att Belgiens lagförslag kan falla i Europadomstolen och därmed blir ett pilotfall. Det är förstås inget konstigt att ha förbud mot plagg som omöjliggör identifiering exempelvis på en tentamen. Det är en helt annan sak att förbjuda dem på alla allmänna platser, utom i övervakningssamhällen där staten förväntar sig att kunna identifiera och spåra dig var du än är. Då Belgien inte är ett sådant samhälle luktar argumentationen av oärlighet och falska förevändningar. Sannolikt kan det visa sig att lagen bara får tillämpas på plagg som inte bärs av religiösa skäl, vilket ju är motsatsen till det belgarna ville åstadkomma – oavsett vad de hävdar offentligt.

Belgien får 4 poäng av domarna för gott försök men -25 poäng för brott mot Europakonventionen.

Läs även Gulan Avci och Adam Cwejman.

Intressant?

Principfast om vigselrätten

Alf Svensson och Eva Johnsson (KD) skriver på SvD Brännpunkt att förslaget om könsneutral äktenskapslag är principlöst. Tesen är att vi som drivit frågan om en könsneutral äktenskapslag har använt som argument att likhet inför lagen bland annat innebär att man ska använda samma begrepp om samlevnad, men att när nu lagen kommer öppnas det för diskriminering och olikhet inför lagen genom att kyrkliga vigselförrättare ska få rätt att neka att viga samkönade par på grund av sin tro.

Så långt är resonemanget sunt. Däremot faller resonemanget som ett korthus lite senare i artikeln. Kristdemokraterna har nämligen föreslagit att man ska överlämna det juridiska i vigseln till staten, men att man ska behålla två olika termer alternativt hitta på ett helt nytt ord – allt för att ”äktenskap” ska vara förbehållet olikkönade par.

”För varje intellektuell och fri-tänkande människa måste det framstå som självklart att kristdemokraternas förslag under nuvarande förhållanden och debatt ter sig som det enda rimliga. Vi tar konsekvenserna av att kyrkan har skiljts från staten och överför myndighetsutövningen till staten för att låta kyrkor och samfund stå för utformningen av egna ceremonier – helt på frivillig grund.”

Hm, nja… Jag skulle inte tro det. Jag har bloggat om det här flera gåner tidigare, senast igår. Jag har hela tiden varit principfast, till skillnad från det förslag som nu överlämnats till lagrådet, och ställt följande enkla krav;

  1. Samma ord ska gälla för alla samlevnadsformer och det vedertagna ordet är ”äktenskap”.
  2. Vad gäller trossamfund så
    1. har vi religionsfrihet och kan därför inte tvinga någon att gå emot sin övertygelse och
    2. kan vi inte tillåta någon som helst diskriminering i myndighetsutövning. Den logiska slutsatsen blir således att trossamfunden måste fråntas vigselrätten och det formella äktenskapet bli en rent juridisk angelägenhet mellan individer och myndighet.

Även om det inte är ofta jag säger det, så får jag i detta fall ge KD ett halvt rätt; det stämmer att det inte är acceptabelt att tillåta diskriminering i myndighetsutövning på grund av en ”samvetsklausul”. Däremot delar jag inte KD-uppfattningen att begreppen i lagtexten kan vara olika, inte heller delar jag uppfattningen att man ska hitta på ett nytt begrepp bara för att bevara en föreställning om vad äktenskapet enligt vissa betyder. Andra lägger ju t.ex. in i äktenskapsbegreppet att man kan vara en man och hur många kvinnor som helst; varför ska inte det också respekteras i så fall?

Jag hoppas att en framtida lagstiftning inte bara är könsneutral, som den som vi äntligen kommer att få, utan också religionsneutral och därmed utan vare sig vigselrätt till trossamfund eller samvetsklausuler. Men var sak har sin tid, nu ska vi vara glada åt att vi nått den första stora segern, detaljerna kan vi mangla ut senare.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,