Etikettarkiv: centerpartiet

Konservativt från det liberala partiet

På torsdagen antog Folkpartiet liberalerna i Stockholms stad sitt program inför valet i höst. Precis som väntat är en av profilfrågorna en starkt konservativ åsikt, nämligen att höga hus inte hör hemma i Stockholms innerstad utan att vi måste värna stadsbilden. Allting ska vara precis som det alltid varit, förändring kan ju vara farligt

Det är ingen nyhet att jag är emot denna åsikt. Jag tycker om höga hus, om de byggs på rätt sätt och på rätt plats. Jag delar inte partiets åsikt att rätt plats alltid ligger utanför innerstaden. Tvärtom är jag snarast en varm anhängare av centerpartiets åsikter i denna fråga. De har en liberal, modern syn på höga hus och fördelarna med dem, till skillnad från den konservativa syn som är rådande inom det parti som ändå har ordet ”liberal” i partinamnet. Det faktum att jag har denna åsikt och är öppen och tydlig med den är inte heller direkt populärt i det ledande skiktet i Folkpartiet Stockholm.

Centerpartiet i Stockholms stad har blivit allt mer utpräglat liberala. I resten av landet är den liberala ådran inte alls lika uttalad och därmed kan inte centern sägas vara ett ledande liberalt parti. I just Stockholm är det dock frågan om det inte är centern som representerar de mest liberala åsikterna i dagsläget. Mark Klamberg skriver på sin blogg att en av de viktiga skillnaderna mellan Folkpartiet och Centerpartiet är just synen på höga hus. Jag skulle vilja veta vad de andra viktiga skillnaderna är, för om det där är den avgörande skillnaden måste jag nog komma till slutsatsen att även om jag är folkpartist i hjärtat, är jag i Stockholms stad utpräglad centerpartist.

Annonser

Stockholm som grön liberal metropol

Folkpartiet liberalerna har sedan ett tag tillbaka profilerat sig som det ledande konservativa partiet. Konservativt i den meningen att man inte vill förändra någonting av Stockholms utseende. På julafton publicerades en debattartikel av ledande folkpartister som dömde ut förändringarna av Stockholm, snabbt replikerad av centerpartiet som tar varje chans att argumentera för fler skyskrapor i Stockholm. Att jag är en stor anhängare av fler höga hus i Stockholm är ingen hemlighet för dem som läst min blogg ett tag och självklart är jag inne på Centerpartiets linje i denna fråga. Mina kolleger i Folkpartiet liberalerna är inte lika liberalt sinnade vad gäller stadsbyggnad och vill ta strid för ”Stockholms skönhet”, en tämligen odefinierbar enhet.

Även FP:s gruppledare i Stockholms stadshus Lotta Edholm har, med sina kolleger, tagit ställning mot höga hus genom en artikel på Newsmill. Gruppledaren i stadsbyggnadsnämnden Abit Dundar är också inne på samma linje. Det ska förstås konstateras att linjen är antagen av representantskapet i staden, men sådana beslut hindrar ju inte enskilda politiker från att vara av avvikande mening. Så är inte fallet med någon av de framträdande liberalerna i Stadshuset i denna fråga utan de skriver under på denna åsikt fullt ut. Det är troligen den fråga där jag går mest i opposition mot det parti jag är medlem i, en fråga där jag däremot står på stadig grund inom ungdomsförbundet.

Centerpartiet med gruppledaren Per Ankersjö i spetsen har dock fortsatt att visa framfötterna och profilerar sig allt mer som ett ledande liberalt parti med känsla för Stockholm som världsmetropol. Nu senast har de lämnat en skrivelse till stadsbyggnadsnämnden om att åter ljussätta Stockholm med neonskyltar. En idé som jag häromdagen, utan att känna till centerns skrivelse, diskuterade med min sambo och vi var båda rörande överens om att det är alldeles för lite neonskyltar i Stockholm. Tanken fick vi när vi gick nedför Kungsgatan mot Stureplan, där kontrasten mellan den mörka Kungsgatan och det upplysta och urbana Stureplan knappast kunde vara större.

Kontrasten mellan partierna kunde knappast vara större och i just stadsbyggnadsfrågan måste jag säga att Centerpartiet vinner på walk-over för liberala storstadsväljare. Med sina förslag om gröna städer och gröna tak visar de hur Stockholm kan utvecklas till en grön metropol. Med Stureplanscenterns övriga politik kan detta förenas till att bli en liberal metropol som städer världen över kan avundas. En grön, liberal metropol som jag definitivt skulle vilja leva i.

Varför kan inte Sveriges ledande liberala parti (jo, jag menar FP) ha samma vision?

Intressant?

(S) blir det nya centerpartiet?

Bloggen Mona for president konstaterar att storstäderna blivit en huvudverk [sic] för socialdemokraterna. På landsbygden och i bruksorter går socialdemokraterna starkt men i storstäderna kollapsar man totalt. Att finanskrisen slagit hårdare på landsbygden är en förklaring, att storstadsbor är mer EU-positiva och insatta i EU-frågor är en annan som kan uttydas mellan raderna.

Att socialdemokraterna måste göra något för att återta sin ställning i storstäderna är klart. Tyvärr säger inte bloggen något mer om vad socialdemokraterna borde göra åt problemet. Det enda som sägs är att man kan prata klassklyftor och urholkad välfärd både på landsbygden och i städerna. Jag tror faktiskt inte att det är så enkelt. Den urholkade välfärden existerar nämligen inte och det vet storstadsborna. Klassklyftorna är inte heller relevanta på samma sätt som tidigare; Alexander Bard har i en av sina böcker konstaterat att de nya klasserna inte beror av inkomst eller arbete utan av hur bra man är på att nätverka och tillgodogöra sig information. Den nya ”överklassen” är tonårstjejer som har koll på varje dokusåpa, hänger i alla sociala forum, driver modebloggar och är ständigt uppkopplad via både nät och mobiltelefon. Underklasssen är enstöringar på landsbygden som tittar på det digitala marksända TV-utbudet som enda informationskanal.

Som jag ser det har socialdemokratin två val.

Det ena valet är att sluta med klasskampsretoriken och istället låta människor som lägger tid och energi på att utbilda sig faktiskt behålla en större del av det som de får i ökad inkomst när de väl är klara. Inkomstklyftorna kommer inte att utplånas på detta sätt givetvis, men det är det som är poängen. Istället får de lägga energin på att dra in folk i informationssamhället och utjämna informationsklyftan. Detta val kommer att öka socialdemokraternas väljarandel i storstäderna och innebär i praktiken en liberalare politik istället för en socialistisk. Denna inriktning kommer med nödvändighet också att omöjliggöra samarbeten med vänsterpartiet.

Det andra valet är att fortsätta samma retorik och politik som tidigare och därmed förlora storstäderna. Då kommer socialdemokraterna att bli ungefär lika stort som moderaterna, dvs ha ca 20-25 % av väljarstödet. Partiet kommer att gå hem på landsbygden och i avfolkningsbygder. Med andra ord övergår socialdemokraterna till att bli det nya landsbygdspartiet, förvisso något som kanske behövs när centern blir mer och mer liberalt och därmed ett klarare storstadsparti.

Socialismen i socialdemokraternas uttolkning har förlorat relevansen för storstadens människor och hur gärna socialdemokraterna än vill kommer den inte att återfå sin relevans förrän man har genomfört en total reform. Frågan är om viljan finns i partiet eller om vi i alliansen slutligen kommer att kunna ta över som det självklara alternativet för den moderna urbana människan och socialdemokratin äntligen reduceras till ett parti bland andra, ett parti bland jämlikar.

Intressant?

Liberalismen och demokratin två vinnare i EU-valet

Valresultat 2009. Källa val.se

Valresultat 2009. Källa val.se

Så här på valnatten står det klart att det finns ett par stora vinnare i 2009 års val till Europaparlamentet.

Vinnare nummer ett är Folkpartiet liberalerna som går framåt med 3,8 procentenheter till 13,6%. Detta innebär att liberalerna går fram med ett mandat till tre stycken i parlamentet. Eftersom en parlamentariker hoppas av till FI under den gångna mandatperioden blir förändringen dessutom plus två. Folkpartiet liberalerna befäster därmed sin ställning som tredje största parti i Sverige med god marginal. Dessutom visar det sig att FP nu är andra största parti i både Stockholm län med 18,2% och i Stockholms stad med 17,6%.

Vinnare nummer två är demokratin. Valdeltagandet ökade och till och med mitt eget tips på 42% kom på skam. 43,8% av väljarna tog sig till valurnorna. Fortfarande är det långt kvar till samma valdeltagande som i riksdagen, men det är en ökning på 6,7 procentenheter från valet till Europaparlamentet 2004.

Den tredje vinnaren än Miljöpartiet, som ökar med ett mandat i parlamentet. Dessutom kliver miljöpartiet in som tredje största parti i Stockholms stad. Detta innebär, mina vänner, att socialdemokraterna kommer först som fjärde parti i Stockholm stad. Socialdemokraterna har därmed slutgiltigt underkänts som ett statsbärande parti av Stockholmarna. Socialdemokraterna är ett parti bland andra. Skälvningarna kommer att kännas vida omkring när S nu ska försöka acceptera detta faktum.

Den fjärde vinnaren är valets skräll; Piratpartiet. Precis som jag varit säker på hela tiden så kniper de ett mandat. Diskussionen handlade, återigen som jag sagt länge, snarast om huruvida de skulle kunna knipa ett andra mandat eller inte. Det gick inte vägen och resultatet blev något lägre än opinionsmätningarna förutspått. Trots det måste Piratpartiet gratuleras. PP har visat att det går att tänka nytt och ändå ta sig hela vägen fram. Gamla hjulspår är inte alltid nödvändiga. Att Piratpartiet delar min favoritfärg, mina åsikter om integritet och om att upphovsrätten måste reformeras samt dessutom mina initialer, gör det ju inte sämre. Integritetsfrågorna kommer lyftas och det är alltid positivt.

Nu är det dags för sömn, men jag kommer att följa upp valresultatet under veckan som kommer här på bloggen. Samtidigt ska jag nu på allvar sätta igång min personvalskampanj inför 2010 års val, där jag satsar på framför allt riksdagslistan samt stadsfullmäktigelistan.

Godnatt!

Intressant?

Alliansfritt EU-val

Bloggen Alliansfritt Sverige skriver idag om varför man inte bör rösta på alliansen i EU-valet. Det är ett rätt roligt inlägg måste jag säga.

För det första så handlar det enligt deras utsago om varför man inte ska rösta på alliansen i EU-valet, medan allting som står i inlägget enbart handlar om moderaterna. Ingenstans nämns något av de andra allianspartierna, ingenstans nämns andra än moderata politiker och alla åsikter som nämns är de som moderaterna driver i valet.

För det andra existerar inte alliansen i EU-valet. Moderaterna och kristdemokraterna tillhör den konservativa gruppen i parlamentet, folkpartiet liberalerna och centerpartiet tillhör den liberala. Många europeiska partier från den konservativa gruppen avskyr det mesta som den liberala gruppen driver, framför allt vad gäller socialpolitik som exempelvis HBT-rättigheter och fri abort.

Så visst kära Alliansfritt Sverige, det finns ett – väldigt bra – argument för att man inte bör rösta på alliansen i EU-valet:

Det finns ingen allians att rösta på i EU-valet.

Intressant?

Vandalism, hot och smutskastning – dags att bryta med extremvänstern

Jag börjar allvarligt tröttna på metoderna som vänstersympatisörerna använder sig av. Att folkpartiet, centern, moderaterna och kristdemokraterna får valaffischer nedrivna är ju ingen nyhet. Metoderna från vänsterkanten börjar dock bli allt värre och hotar på sikt, om de fortsätter utvecklas i samma takt, hela det demokratiska systemet.

Fortsätt läs


Tydligare profil hos de borgerliga partierna

Henrik Brors resonerar idag kring det faktum att de mindre allianspartierna börjar profilera sig mer och mer till höger om moderaterna. Folkpartiet har blivit försvarsmaktens försvarare, kristdemokraterna småhusägarnas skyddshelgon och centern står på marknadsliberalismens metaforiska barrikader.

Profileringen förklarar Brors med att partierna inte kan vara med i dragkampen om mittenväljarna som moderaterna och socialdemokraterna håller på med utan passar istället på att locka borgerliga kärnväljare som tycker att moderaterna överger för många av deras ideal.

Förklaringen är mycket rimlig och förmodligen fullkomligt sann. Det är dessutom en utmärkt utveckling i mina ögon.

De mindre borgerliga partierna måste börja utmana moderaterna som det huvudsakliga borgerliga alternativet. De nya moderaterna har som mål att bli brett, vilket lämnar fältet öppet för partier som faktiskt prioriterar borgerliga kärnfrågor. Moderaterna är på väg att byta plats med framför allt folkpartiet liberalerna, om jag får våga mig på en liten analys.

Tidigare har just folkpartiet varit ett mittenparti som försökt sig på samarbeten även vänsterut. Nu är det moderaterna som suktar efter socialdemokratiska väljare och folkpartiet som profilerar sig som ett äkta liberalt parti både vad gäller ekonomi och värderingar. När fler unga liberaler kommer in i partistrukturerna kan vi dessutom förvänta oss en kraftig liberal svängning vad gäller integritet och liknande frågor. Folkpartiet kommer då, förhoppningsvis, att allt mer styras bort från betong- och batongliberalism till en äkta, ideologisk liberalism som alltid sätter individen i första rummet.

En gång i tiden var Folkpartiet liberalerna det naturliga borgerliga alternativet för alla liberaler. Med den utveckling vi ser just nu är det inte längre speciellt osannolikt att detta blir den naturliga ordningen återigen, möjligen med en sammanslagning med centerns ideologiskt liberala falang som följd. För svensk politik och för Sveriges framtid vore detta en väldigt positiv utveckling.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,