Wiehe drabbas av streisandeffekten

Mikael Wiehes skivbolag hörde av sig till Frihetssmedjan för en vecka sen, för att förmå oss att ta bort länken till en satirisk låt där. Då vi bara länkade till material som var fritt tillgängligt på annat håll, hänvisade vi till en tingsrättsdom som klargör att det är lagligt och har sen inte hört något mer.

Nu har de däremot hört av sig till Sanna Rayman, en av personerna bakom låten.

Vad de har missat är dock streisandeffekten, vilket antagligen kommer leda till ännu mer uppmärksamhet för låten nu. Så, utan mer preludium ger jag er: Sång till en sluss, av och med Sanna Plong Rayman och the Inslag Santesson Orchestra.

Annonser

Om de ekonomiska effekterna av elhandelsområden

I onsdags presenterade jag tillsammans med Jan Rejdnell en rapport från Tankesmedjan Liberalerna om de ekonomiska effekterna av elhandelsområdenas införande. Det var ett intressant arbete som lärde oss båda mycket. Malmö TV var där och intervjuade oss.

Läs gärna rapporten och titta på intervjun, det som behöver sägas och skrivas är till största delen redan gjort den vägen.


Förvirrad Modig tankevurpar

För några dagar sedan skrev Mattias Svensson, redaktör på den liberala tidsskriften Neo och författare till boken Glädjedödarna, ett debattinlägg om det oroväckande med den ökade registerkontrollen som arbetsgivare kräver av de som vill bli anställda. Igår svarade KDU:s förbundsordförande Aron Modig på artikeln med ett försvar och en axelryckning.

KDU:s förbundsordförande Aron ModigModig gör, som vanligt, ett gäng tankevurpor och kryddar med några sakfel och missuppfattningar.

Till att börja med utser han Mattias Svensson till chefredaktör på Neo, något som säkert är smickrande för Mattias men som Paulina Neuding, chefredaktör på Neo, antagligen inte tycker är Modigs sak att göra. Ingen stor sak, givetvis, men om en debattör inte kontrollerar en så enkel sak öppnar hen för misstro också mot övriga fakta som presenteras.

Modigs stora fel består dock i att han inte förstår problematiken. Mattias Svenssons argument är att den som avtjänat sitt straff också ska anses ha sonat sitt brott, en grundläggande princip i vårt rättssystem, precis som principen att du är oskyldig tills motsatsen bevisats. I samma anda som Beatrice Asks gredelina kuvert för att delge sexköpare misstanke om brott, anser dock Modig att det är helt rätt att arbetsgivare ska kunna begära utdrag vid anställning och att saker som en straffad person sonat för upp till tio år sedan ändå ska kunna leda till ett nytt straff i form av en förvägrad anställning. Om Modig nu anser att personer ska straffas i tio år till, varför kämpar han inte för en generell straffhöjning med tio år direkt?

Modig argumenterar dessutom för att ökade krav på registerutdrag inte alls skapar en ökad misstro i samhället, vilket Svensson anser i sitt inlägg. Det är oklart vad Modig baserar detta på. I dagens samhälle misstänks snart varje man vara pedofil om han visar minsta intresse för att arbeta med barn. Registerutdrag har tillkommit som ett sätt att kontrollera att män som vill jobba inom exempelvis barnomsorgen inte är straffade för denna typ av brott tidigare. Trots detta sker det i enstaka fall övergrepp, helt enkelt för att personer som inte tidigare är straffade får jobb i dessa yrken. Registeruttagen skapar helt enkelt en misstro och kan få människor som i högsta grad är lämpade för yrket, men som skäms över något annat straff under sin ungdoms- eller studenttid, inte vill lämna in registerutdrag till arbetsgivare. Det kan hindra människor från att söka arbeten men det kan också skapa ökad misstänksamhet när en kandidat försöker undvika att lämna in utdrag.

Det kan också leda till absurda situationer, som att Mattias Svensson till en början hindrades att adoptera på grund av ett straff för vapenvägran – en person som straffats för att han inte gillade våld ansågs alltså vara en olämplig förälder. Modigs svar är att efterlysa mer ”sunt förnuft”. Men för att citera Sir Humphrey Appleby i BBC-serien Yes Minister: Government policy has nothing to do with common sense. Sunt förnuft får alltid stryka på foten när det kommer till byråkrati och kan bara i undantagsfall återfå sin status genom långvariga rättsprocesser. Det är därmed inte lämpligt med långtgående lagar om registerutrag och andra integritetskränkande åtgärder, som ska tillämpas med hjälp av ”sunt förnuft” – det resonemanget kan bara leda till tragedier, ändamålsglidningar och missbruk.

Modig missförstår också argumentet om den ökade bördan som samhället lägger på företagare. Med undantag för företag som arbetar med barn, så har Modig rätt i att samhället inte formellt ställer krav på företag att kräva registerutdrag. Däremot uppmanas eller tvingas företag till mycket annat, som att se till att de anställda inte röker och att de lever hälsosamma liv. Registerkontrollerna är ytterligare ett uttryck för att företagen känner press att kontrollera människor i förväg och att ta ett ansvar som få anställda egentligen efterfrågar. Som Svensson skriver så har dessa kontroller lika många vänner till både höger och vänster, trots att det varken kan vara i rättssäkerhetens eller i den enskilda arbetarens intresse att dessa kontroller görs. Det är underligt att facken inte för länge sedan uppmanat sina medlemmar att vägra dessa kontroller och att inte fler liberaler satt ner foten och tagit upp detta problem.

Aron Modig och KDU har en tradition av att gilla hårdare tag, förbud och att predika principen om öga för öga, tand för tand. Det betyder inte att det är vare sig rättssäkert eller ens vettigt i ett modernt samhälle. Straff ska i svensk modern rättstradition vara en rehabilitering, inte just ett straff, vilket också namnet Kriminalvården implicerar. Modigs linje undergräver denna rehabiliteringstanke och spär på misstron i samhället genom att argumentera för att någon som en gång blivit dömd alltid ska anses vara en potentiell återfallsförbrytare. Det är en obehaglig tanke som borde leda till kraftiga fördömanden från alla liberaler och övriga värnare av rättssäkerhet och rättvisa.


Enklare regler som inte gör skillnad

Enklare och tydligare regler ska ge Sverige fler bostäder. Den rubriken slog emot mig på söndagen från DN Debatt. Det gjorde mig givetvis glad, eftersom byråkratin när det kommer till byggandet av bostäder ständigt slår nya rekord i absurdidet, krångel och detaljreglering.

Sen läste jag artikeln.

Det bostadsminister Stefan Attefall vill göra, är att tillsätta en utredning som ska förenkla planprocessen. Ingenstans skriver han att han vill se över Boverkets byggregler, vilka är den huvudsakliga anledningen till att bostäder inte går att bygga för alla plånboksstorlekar. Istället vill han att Boverket ska få ansvaret för att utreda det hela.

Den som tror att detaljregleringens skyddshelgon Boverket kommer att lyckas göra det enklare och billigare att bygga nya bostäder, räck upp en hand.


Sverige måste stoppa utvisningarna till Syrien

Sverige avvisar flyktingar till Syrien, trots det mycket allvarliga läget i landet. Detta är helt oacceptabelt. Europakonventionen förbjuder uttryckligen länder som undertecknat att avvisa människor som riskerar att utsättas för tortyr eller omänsklig och förnedrande behandling. Detta har dessutom understrukits i flera domslut i Europadomstolen. Europakonventionen är inskriven i svensk lag.

Därför ska vi inte utvisa oppositionella, eller andra flyktingar, tillbaka till länder i krig eller intern konflikt. Ändå gör vi det ganska ofta av orsaker som mer har med internationell maktpolitik att göra, mindre med humanitära omsorger och respekt för svensk lag.

Arabvåren nådde Syrien mars i år och människor tog till gatorna i fredliga demonstrationer för att protestera mot Assad-regimen. Sedan dess uppskattar FN att över 3500 människor har dödats, däribland hundratals barn. Rapporter om fler dödsoffer tillkommer varje dag. Till regimens facit kan dessutom otaliga sårade och tiotusentals fängslade, hotade och torterade människor läggas. Regimen har bland annat särskilt riktat in sig på läkare som ger vård till skadade demonstranter.

Men antalet döda är troligen större. Det finns inget sätt att veta hur stort mörkertalet är, då oberoende journalister inte kan arbeta i Syrien. Men via internet kan vi se utsmugglade bilder på demonstrationståg som urskiljningslöst beskjuts av militären. Det framstår alltmer som att landet riskerar att kastas in i ett blodigt inbördeskrig.

Därför kräver vi att Sverige ska följa svensk och internationell lagstiftning enligt de åtaganden vi har gjort och har att rätta oss efter, och stoppar alla avvisningar till Syrien tills läget förbättrats.

Detta är inte först och främst en fråga om svensk invandringspolitik eller ett krav på att någon specifik form av uppehållstillstånd måste utfärdas för alla som kommer hit från Syrien. Det är en enkel uppmaning till regering och myndigheter att se till att rådande lagstiftning efterlevs.

Fler som skriver om samma sak:

Jens Odsvall

 


Bekämpa ett missbruk med ett annat?

Ibland är det synd att jag inte köper lotter, utom enstaka trisslotter i present till folk. Hade jag gjort det, hade jag kunnat sluta köpa lotter från Miljonlotteriet. Råkade just notera att hela vinsten från dem går till IOGT-NTO. Förutom att jag ju inte vill finansiera dem, vilket ju inte är en nyhet för den som läst min blogg, så känns det rätt skumt.

IOGT-NTO jobbar ju för att minimera alkoholbruket, eftersom de verkar tro att det är en universallösning för att också minimera alkoholmissbruket och -beroendet. För att finansiera sin verksamhet använder de alltså spel och dobbel, en verksamhet som lider av samma fula baksida av missbruk och beroende.

Hyckleri och dubbelmoral när den är som vackrast, med andra ord.


Så skriver du en opinionsbildande rapport

Viktor Tullgren beskriver på Twitter hur man skriver en Timbrorapport, steg för steg.

Några saker har dock blivit fel. För det första så gäller samma metod för att skriva en rapport oavsett vilken opinionsbildare du är (utom Ung Liberal, som har ett annat angreppssätt) och för det andra stämmer stegen bara nästan. Så här följer den korrekta instruktionen för dig som tänkt att skriva en rapport!

  1. Välj vilken slutsats du vill bevisa.
  2. Hitta källor som stödjer din slutsats. Även om bara två källor av 1 666 stödjer din tes räcker det.
    • Om du inte hittar några källor som stödjer din tes över huvud taget, stanna här och skriv ingen rapport över huvud taget. Du kan ju inte erkänna att du hade fel.
  3. Skriv rapporten enligt gängse standard för en vetenskaplig rapport.
  4. Lägg in så många källhänvisningar och fotnoter som du kan, det är ändå ingen som orkar kolla dem, speciellt inte när de är många.
  5. Släng på en snygg design – inga medier eller makthavare orkar längre läsa fult satta rapporter.
  6. Var noga med att kalla rapporten just en rapport och inte ”debattskrift” eller något i den stilen.
  7. Skriv en debattartikel om rapporten och släpp gärna ett pressmeddelande.
  8. Försvara din rapport till varje pris och hänvisa till att dina källor entydigt stödjer din slutsats. Använd gärna negativt laddade tillmälen som ”rättshaverist”, ”nyliberal” eller ”socialist” om dina kritiker.

Förhoppningsvis underlättar detta ditt framtida rapportskrivande. Handledningen fungerar, med några mindre förändringar, även för många universitetsrapporter.