Skydda sanningssägarna


Wikileaks logo - hourglassDen oberoende sajten Wikileaks sprider information som världens ledare helst av allt inte vill att någon ska se. Det rör allt från dokument om förhandlingarna kring ACTA till underrättelseuppgifter och filmer som visar missförhållanden inom militära operationer. Nu vill Pentagon en gång för allt utplåna denna vagel i ögat på statens sanningsmonopol.

För en tid sedan satte EU-parlamentet ner foten och krävde att hemlighetsmakeriet kring ACTA-förhandlingarna stoppades. Parlamentet krävde insyn i förhandlingarna och ställde även en del krav på innehållet. Varken EU-kommissionen eller förhandlingspartnern USA var speciellt intresserade av dessa krav och gör fortfarande vad de kan för att hålla allting hemligt. Samtidigt lyckas sajten Wikileaks komma över några av de dokument som förhandlas om, något som kan ge parlamentet nya trumfkort i kampen mot hemligstämplarna.

Inte långt därefter publicerades på Wikileaks en film som visar hur amerikanska soldater, uppslukade av kriget till den grad att de ser på det som ett videospel med poäng för varje dödad ”fiende”, skjuter ner oskyldiga människor på ett torg från en helikopter. Filmen väckte ramaskri och saken blev inte bättre av att det visade sig att den amerikanska krigsmakten mycket väl känt till saken redan innan publiceringen.

Listan på avslöjanden kan göras lång. Det är inte alltid USA som är den ”drabbade” parten, även om de mest spektakulära avslöjandena på senare tid har berört amerikanska förehavanden. Nu vill USA stoppa sajten till varje pris och grundaren Julian Assange lever på flykt undan Pentagon. Hans ”brott” är att han avslöjat osanningar och missförhållanden. Han har vågat agera som journalister gjorde förr i tiden när allt gick att publicera, speciellt när det gällde kampen för demokrati och yttrandefrihet. Tryckfriheten är omfattande tack vare denna kamp i större delen av västvärlden, inklusive USA och Sverige. Trots det kommer amerikanska intressen sannolikt att göra allt som står i deras makt för att tvinga svenska myndigheter att stänga ner de av Wikileaks servrar som står i Sverige. Huruvida det kommer att lyckas är oklart, med tanke på de politiska skandaler som rullades upp på löpsedlarna senast USA utövade påtryckningar på den svenska regeringen att agera mot servrar de inte gillade. Antingen blir det ny politisk skandal med efterföljande avgångar bland ministrar, eller så blir det frostiga relationer mellan USA och Sverige.

Det naturliga för Sverige vore att försvara tryckfriheten och bevilja Wikileaks det utgivningsbevis som krävs för att sajten fullt ut ska kunna omfattas av tryckfrihetsförordningen, en av våra grundlagar. Samtidigt är det problematiskt att tryckfrihetsförordningen har undantag som potentiellt kan missbrukas. I 7 kap. 3 § står nämligen att läsa följande:

3 § Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till

1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;

2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller

3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild lag,

gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.

Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat.

Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen skall gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3. Lag (1988:1448).

De hemliga uppgifter som Wikileaks lämnar ut för att avslöja sanningen kan säkert av vissa betraktas som obehörig befattning med hemlig uppgift. Förvisso är det inte Sverige som hemligstämplat uppgifterna, men vill man upprätthålla goda relationer med USA är vissa sannolikt beredda att välja att se hemligstämplingen som giltig, oavsett vem som satt den där. I förlängningen skulle givetvis en sådan syn förhindra avslöjanden om exempelvis missförhållanden i Iran, men vi kan inte alltid lita på att man vid politiska hänsynstaganden tänker så långt i förväg. Om tryckfriheten däremot är så pass stark som det alltid hävdas, borde Wikileaks och dess grundare få en permanent fristad i Sverige och en grundlagsskyddad rätt att publicera de uppgifter som finns om såväl diktaturers som demokratiers övergrepp mot mänskliga rättigheter. Om man kliver över gränsen för det rimliga kan Wikileaks också åtalas, precis som alla medier, och få ett straff i form av böter eller fängelse för den ansvariga utgivaren. Om tryckfrihetsförordningen följs garanteras rättssäkerhet och det är också en garant för att sajten inte stängs ner – lagstiftningen medger sanktioner men frånsett konfiskering av enskilda upplagor finns inget som medger total censur.

7 kap.

7 § Tryckt skrift, som innefattar tryckfrihetsbrott, må konfiskeras.

Konfiskering av tryckt skrift innebär att alla för spridning avsedda exemplar av skriften skola förstöras samt att med formar, stenar, stereotyper, plåtar och andra dylika, uteslutande för tryckningen av skriften användbara materialier skall så förfaras att missbruk därmed ej kan ske. Lag (1998:1438).

8 § I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om något av de brott som avses i 4 § 1-3, 4 såvida det brottet är att anse som grovt, samt 6 och 7, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då riket befinner sig i krig.

Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på grund av brott. Lag (1988:1448).

Sverige borde med andra ord ta sitt ansvar som en demokratins förkämpe i världen och garantera Wikileaks och Julian Assange fristad i landet. Sanningen och demokratin är viktigare än att president Obama hälsar på i Sagerska palatset.

Intressant?
Advertisements

Om Per Pettersson

Liberal debattör, medietekniker och kommunikatör. Aktiv i Liberaldemokraterna och Ung Liberal. Sociala medier-expert. Visa alla inlägg av Per Pettersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: