Att bestämma över sin egen död


Än en gång vaknar debatten om huruvida människor ska ha rätt att själva bestämma över sitt eget liv och, mer specifikt, hur de vill avsluta det. Genom ett par aktuella fall har frågan om aktiv dödshjälp aktualiserats och som vanligt finns det många som inte tycker att människor ska ha rätt att bestämma när de själva vill dö. Tydligen är det en viktig princip att ingen ska få hjälpa en annan människa att dö, hur mycket människan än ber om det. Däremot ska det vara fullt tillåtet, nej ett krav, att fortsätta livsuppehållande behandling tills patienten säger ifrån att hen inte vill. För en patient som aldrig kommer att kunna vakna upp är det en omöjlighet att be om att behandlingen ska sluta och därmed kommer hen ligga, livlös, tills kroppen själv ger upp. Detta är vad min partikollega Tom Hedman har erfarenhet av. Hans mormor har legat livlös i 13 år men får inte dö, trots att hon uttryckt i skrift att det är vad hon vill ska hända.

Självklart ska man inte kunna tvinga någon att genomföra ett assisterat suicid, men man bör inte förbjuda det. Vi har sedan länge avskaffat straffen för att ta sitt liv eller försöka med det (en gång i tiden var det dödsstraff på självmordsförsök – kan det möjligen likställas med aktiv dödshjälp månne?), men vi vägrar låta människor ta till hjälp för att avsluta sitt liv om de inte har turen att klara det själva. De som tar sina egna liv lider ofta av varianter av depression, medan de som ber om assistans lider av svåra sjukdomar utan prognos att kunna bli bättre och därför är fullt medvetna om sitt val. Vad har vi för rätt att förvägra en människa rätten att själv bestämma över sitt liv, även när det handlar om att avsluta det?

Jag har gång efter annan argumenterat för att det borde vara självklart att hjälpa människor att avsluta sina liv. Vi håller rätten till det egna livet som en helig mänsklig rättighet, men med förbehåll vad gäller vår rätt att bestämma över hur och när vi avslutar det. Det är inkonsekvent och det orsakar onödigt lidande. Palliativ vård i alla ära, men vissa kommer aldrig att kunna få ett värdigt avslut på livet trots denna. För vissa är det att antingen leva med konstant, förlamande smärta eller att bli pumpad så full av smärtstillande att världen ändå inte existerar i någon relevant utsträckning. Hur kan vi förneka dem rätten att avsluta sina liv och slippa detta?

Det är hög tid att det utreds, inte om utan hur, assisterat suicid ska kunna införas i Sverige.

Intressant?

Om Per Pettersson

Liberal debattör, medietekniker och kommunikatör. Aktiv i Liberaldemokraterna och Ung Liberal. Sociala medier-expert. Visa alla inlägg av Per Pettersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: